onsdag 9 februari 2011

Livet går vidare

Hej alla vänner!
Jag har legat ganska lågt på bloggfronten de senaste veckorna och kommer säkert att göra det en tid framöver. Jag vill i alla fall tacka Er alla goa vänner därute som skickat mig hälsningar här på bloggen! Visst är det jobbigt att ha sorg och plötsligt vara utan båda föräldrarna. Ni som ännu har era föräldrar kvar - kom ihåg att ta vara på dem och inte betrakta dem som en självklarhet i ert liv!
En extra stor kram vill jag sända till Gudrun med bloggen Gudruns keramik. Hon gör helt otroliga föremål i keramik och mitt i all min sorg och saknad gladde hon mig med detta fina hjärta med ett kors och texten HOPP. Tusen tack Gudrun att du gav mig lite hopp! Hjärtat går att hänga upp, men än så länge har jag haft den framme bredvid min pappas foto och några Willow Tree-änglar. Hjärtat ger också terapi att bara sitta och krama den i handen.
Återkommer till blogglivet när orken och inspirationen återvänder!


7 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

Trevligt att höra från dig igen,o att Gudrun har vackra hjärtan av keramik har vi vetat nu vet vi att hon har ett annat av guld ,många kramar till dig o din familj,Nette

Gudrun sa...

Hej Monica!
Så mysigt att du orkade skriva några rader. Vi är nog många som tänker på dig.
Tack för återkopplingen, det är så härligt när man kan göra något för någon annan, om än så litet.
Du säger något viktigt, att vi skall ta vara på det vi har och det är viktigt att bli påmind om det.
Allt har sin tid, snart kommer en annan tid för dig, när du får ny energi.
Många kramar till dig och din familj.

Lyckoslanten sa...

ja, livet går vidare även om pausknappen trycks ner ibland. Man behöver mera tid vid vissa vägskäl. ♥

Black Iris sa...

Välkommen tillbaka när du känner dig redo..

Kram Maidi

Skogsdoft & havsbris sa...

Hej Monica!
Jag får beklaga sorgen å det djupaste, jag vet precis hur du känner det... Min pappa dog för 3 år sen så jag har sorgen i väldigt färskt minne. Så oerhört svårt det är när någon som stått en nära lämnar denna värld och inte finns bland oss mer. Sorgen och saknaden bär man nog alltid med sig, fast det blir lite lättare med tiden. Tänker på dig i denna svåra tid och skickar en hel famn full med styrkekramar till dig!

Louise sa...

Än behövs det styrka... Så styrkekramar från mig till dig Monica!

Margot sa...

Hej Monica! Så skönt att du orkar skriva lite igen! Men det är ju så att sorgearbetet måste få ta den tid det tar och saknaden är svår och kommer alltid att finnas! Fastän vi är vuxna så är det bara så fel och konstigt när våra föräldrar inte finns längre, så svårt att acceptera! Det är som du säger; så viktigt att vara rädda om våra nära och kära så länge vi har varann! Jag ber att du ska få styrka och kraft att bearbeta sorgen och få ny energi och inspiration!
Styrkekramar till dig/Margot